Att glida....

Att glida omkring kan vara hur roligt som helst. Brukar tänka på det då jag slirat i grishagen o landar på rumpan i gyttjan. Det första jag gör är skratta högt åt mig själv och för en split sekund är viljan att rulla vidare större än stor. När jag sedan hör grisarna komma springande inser jag snabbt att jag måst upp och iväg. Jag tar ert beslut och agerar. Snabbt och enkelt. 

Var dag stöter vi på händelser som får oss att tänka till. Dessa tankar berör oss på olika sätt. Endel stärker och ger oss drivkraft, andra kanske får en att fundera en extra gång över de val man har. 

Glida eller inte glida? 

Att leva med öppna kort är ett sätt men även en risk! Att glida dag för dag på ett moln av hopp för att man vill och för att det är roligt. Du testar dina gränser och kan då också skratta åt dig själv då du sitter där på rumpan med skit upp till öronen. En sådan person vet då de gjort rätt, firar och går vidare till nästa utmaning. De känner också då saker och ting gått fel, tar tag i saken, ärligt och öppet. Att glida ser jag även som ett medvetet val ibland. Det tricket vi kan ta till för att underlätta eller för att vi helt enkelt inte orkar styra upp saker och ting själva. "Ingen skillnad, vi gör det du vill, jag följer bara order"... etc. I dessa situationer har vi valt att glida på. Harmlöst! I långa loppet tycker jag detta blir extremt tråkigt men sån är bara jag. 

Sedan finns det den gruppen glidare som har gjort det hela sitt liv och som jag mer eller mindre skulle kalla experter på det! 

Vi känner alla en "glidare"! 

De glidare jag tänker på: expert-glidarna, det är de personer som har glidit på bananskal hela sitt liv. Tysta väntar de på sina byten. Varför? Jo, annars kanske man avslöjar att det egentligen inte rör sig något annat i hjärnkontoret än chansen att haka på någon annan. Och konstigt nog lyckas de! Som parasiter tränger de sig in och plötsligt har de tagit över utan att någon annan märket det och du kan varken förklara hur eller när det gick till! Endel kallar detta affärer eller det hårda livet! Jag kallar det mobbing eller ett vridet sätt att överleva på!Överlevnad för den lägsta form av liv. Att bara pumpa livsglädjen ur andra för egen vinning! Fegt utnyttjande. 

I djurens värld är det bara de starka som överlever. De starka kämpar och jobbar för att överleva i den tuffa miljö de lever i. 

Parasitism är ett förhållande mellan organismer där den ena organismen,parasiten, utnyttjar värdorganismen, för egen vinning på ett sätt som skadar värdorganismen.

Tyvärr är det lite så bland oss människor också. Parasiter och kackerlackor överlever alltid...dock aldrig ensam! De är starka bara sålänge de har en värd att suga energi ifrån! 

Naiv som jag är tror jag på att man i slutändan kommer längst med ett öppet sinne och en ärlig blick! Jag vill känna stolthet, precis så som min pappa lärt mig! 

Jag ser hellre mig själv som en ensam varg än ett fån bland fåren. And that's life! Det kommer alltid att finnas detdär ena ruttna äpplet i varje fruktkorg. Så är det! 

Där sitter man då, skit upp till öronen, lika fort som då man halkar och vet att det kommer att göra ont då du landar inser du nu att du mer eller mindre blivit överkörd. Din iver och glädje i stian gav liv åt någon annans girighet! 

Du testade dina gränser, men var inte gjord för att agera värdorganism. Acceptera att detta är fallet. Det går varken att skrika eller gråta. Jag väljer min vargflock! Skadan är skedd. Jag är ingen glidare och inget får heller! 

Stiger upp och går ut ur grisstian.