När jag lugnat ner mig började jag fundera över varför någon skulle tro en sådan sak om mig. Singel, rak och ärlig, kort klippt och då jag inte jobbade agerade jag träningsnarkoman. Hmm..okay, så vad i detta sa då problembarn, en fruktansvärd uppfostran och hon där har NOG suttit inne...?
Frågade vidare och svaret var "för du bryr dig int o säger vad som helst åt folk".
Så alltså, för att jag valt att vara ärlig då folk frågar mig saker och ting så har jag alltså haft en dålig barndom?
Fantastiskt! Måste ha varit väldigt onormalt att höra saker och ting rakt ut före jag strandade...eller?
När jag frågar en skolklass (åk 5-6) hur de skulle definiera normal/onormal blev det en livlig diskussion i gruppen. Enligt dessa barn finns det inget som normalt. De utgick från sig själv och kunde öppet och ärligt berätta hur de definiera orden. Otroligt tänkte jag. Skulle jag ha frågat samma sak till en grupp vuxna kan jag nästan slå vad om att svaren hade varit mer inlindade och flummiga. Var tappar vi denna gnista?
Det handlar tydligen inte om att vara ärlig utan att vara snäll. Folk vill vara snälla mot varandra och då är det lättare att säga saker som förväntas i vissa situationer än att bara våga vara rak och ärlig. Men är man då snäll om man står och ljuger bara för att det ärliga svaret skulle såra?
Okay, ibland skulle detta vara ganska skönt. Till exempel då jag har en sämre dag och känner mig allt annat än kvinnlig...dessa dagar kanske man bara vill eller "behöver" höra små vita lögner?!?But then again, nej. Jag vill vara ärlig och då förväntar jag mig att andra också är det.
Jag tror att man i längden mår bättre av att vara ärlig och rak på sak. Att dela ut björntjänster är väl ingen merit. Visst svider det att höra sanningen ibland, men ju snabbare du inser vad det egentligen handlar om kan man börja jobba vidare. För igen, jag tror ju att alla strävar efter att utvecklas jämt och ständigt!
Att fråga en åsikt av någon som inte ger dig ett ärligt svar kan jag känna skulle vara lite a la slöseri av energi.
Oj om jag hade fått 1€ varje gång jag hörde "du är nog så hård du"...
Igen, att vara rak och ärlig ser jag inte som att vara hård och elak.
Bokar någon in sig till mig och vill veta min åsikt om att komma i form eller gå ner i vikt skall denna person då också vara villig att ta denna åsikt. Behöver ju såklart inte verkställa det jag säger men inte betalar ju mina kunder för att sitta och höra en massa lögner. Jag skulle känna mig som en bov om jag gjorde så.
Tänker på barnen i gruppen igen. Helt otroligt så dessa unga individer vågar stå ut, hur de vågar berätta om sina tankar och faktiskt själva inser att de redan idag styr över sin framtid. Underbart! Jag säger våga vara dig själv, våga stå för det du tror på. Att inse då man har fel och även då vågar säga det tycker jag är en av de starkaste dragen man kan ha. Vi är alla fantastiska och normala på våra egna onormala sätt, njut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar