Allt ordnar sig...alltid!

Idag är just en sån dag. En sån dag som allt kunde ha gått smidigt och bra...menmen...

Vaknar med världens huvudvärk, något jag annars aldrig har. Slänger huvudet under under en kall dusch i hopp om att det skulle hjälpa. Känner hur träningsvärken börjar krypa fram mellan skulderbladen och just idag hjälper inte ens det för att vända mitt humör.
Står tyst och tittar ut över sjön, fångar tanken och väljer att vända den. Gör i ordning frukost i vanlig ordning, väcker Johan och vi äter. Skönt tänker jag, jag vann igen. Det går bara man vill och orkar. Vi gör oss klara för jobb och hoppar i bilen. Fint, det kommer att bli en bra dag!

Halvvägs till jobbet slår det en kullerbytta i magen och jag kommer på att jag glömt hela väskan hemma. Allt! Känner hur jag bara kunde skrika rakt ut, slå i väggen och gråta.

Johan lugnar mig bäst han kan, men nu kom allt. Huvudvärken var tillbaka, pulsen 190 och tårarna i halsen. Hur kan jag vara så glömsk! Hur kan jag vara så slarvig! Nu kommer heeeeela dagen att vara förstörd. Har varken kalender eller byteskläder med. Jag kan lika bra åka hem o bara dra täcket över mig resten av dagen.

Drama!
Ja hoho så drama jag kan vara!

Kommer till jobbet, förklarar situationen för min kund och åker hem och hämtar min väska. Klappat och klart. Att en så löjlig grej kan bli så stor i mitt liv.

Allt ordnar sig...att jag aldrig lär mig!