Idag är det 12 dagar sedan vi fick se vem som sparkat och bökat i min mage så länge. Dagarna går fort nu och måst säga att jag älskar att vara hemma med lilla Saga. Börjar vänja mig vid alla ljud och kan till och med låta henne ha sina mardrömmar utan att själv bryta ihop. Saga sover till största delen av natten i egen säng, men vi är båda väldigt snabba på att bädda ner henne med oss om hon gnyr.
Att säga ordet mamma känns helt naturligt och är fortfarande begeistrad över hur snabbt jag gått in i mamma-mode. En tyst rädsla. Kommer jag att känna "det" när hon kommer. Som en handvändning; från MonsterMoster Fanny till lugna och mjuka mamma.
Dock har dessa dagar inte varit helt smärtfria. Fast kroppen mer eller mindre återgått till det "normala" är humöret helt upp och ner. Hormoner måst jag säga mer? Omställningen spelar kropp och sinne ett spratt. Babyblues, kallas det. I mitt fall är det, som tur, ett skepp lastat med krokodiltårar. Från ingenstans, utan förvarning eller orsak. Här måst jag igen tacka min underbara Johan. Utan hans trygga famn och kloka ord hade dessa stunder antagligen blivit värre. Trodde inte det var möjligt att älska någon mer, men tydligen!
Klappar mig själv på axeln och hör orden Johan sa ett par kvällar sedan då jag med tårarna i halsen speglade mig före vi skulle ta en dusch... "inte skulle man kunna tro du födde vår dotter en dryg vecka sedan!".
Ibland behövs så lite. Att få höra att han tycker jag är vacker, stark och en bra mamma betyder massor just sådana stunder. Egentligen hade jag förväntat mig världens säck på magen, bristningar över allt och några kilon kvar. Så blev det inte riktigt, positivt överraskad.
Viktigt just nu, måst börja bygga grunden, inifrån och ut.
Pilates-mamma-style!
Pilates-mamma-style!
Jag tror att det är bättre för kroppens återhämtning och mitt humör att jag är ute och rör på mig så mycket jag bara orkar och kan. Har tappat en hel del muskelmassa under graviditeten och ligger just nu -1,5kg från startvikt. Vet att jag hinner träna så tar ingen stress. Vilar en stund med Saga alla dagar och njuter verkligen av att få ta dagen som den kommer.
Jag må vara upp och ner men det viktigaste är att jag är här och nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar