Tankar...

Ljuset klättrar sakta upp över träden på andra sidan sjön. Här sitter jag, tyst och funderar. Lyssnar till husets ljud som blandas upp med miljoner tankar. Tänker på känslan jag hade igår kväll. Hur underbart varm jag blev då jag såg lyckan Johan kände då Saga sa sitt första ord. PA-pa! Helt otroligt att vi båda fick vara med och höra henne uttala ordet. Se hennes stolta min och hur hon aktivt sökte oss med blicken. Låter känslan sjunka in. Saga vaknar och vill ha sin tutt. Hon somnar om och jag går tillbaka till mitt kaffe. Nu funderar jag på natten; hur Saga sovit, hur Johan snarkat och hur Bork drömt. Drömde jag nåt? Tar en klunk till och vips flyttar tankarna till kaffet. Behöver köpa mer kaffe idag...och ägg! Undrar var hönorna värper just nu när jag inte hittar äggen. Hittar...stackars DonCarlos...borta. Jäkla örnar. Vem är det som bestämt att just de skall vara fridlysta!?! De finns ju mer än nog av dem! Aktivister! Dumma människor! Tänker på hjältarna som hade mer än otur då de skulle "rädda" en massa minkar och släppte ut dem. Lyckliga stod de där och såg på när de stackars befriade djuren sprang rakt in på ett fågelreservat!! Ja-hohho!! Ibland går hissen inte hela vägen upp!!

Stopp stanna där!!

På någon sekund har mina tankar passerat flera känslostadier och jag märker hur pulsen steg. Jag ser mina tankebanor som en resa med ett tåg. Du sitter som passagerare och kan välja att stiga av och på precis var som helst. Allt handlar om närvaro.

Vi tänker hela tiden, till och med utan att tänka på det. Vissa tankar kan vara tysta och långt borta medan andra kanske mer "på". 

Jag vill tro att vi själva väljer vilka tankar som får ta plats. En tanke är bara en tanke tills vi väljer att göra något mer av den. 

När jag tänkte på vår tupp som plötsligt en dag inte fanns bland de andra kände jag hur tanken fick ta plats och till och med väckte ilska och sorg i mig. Sorg för att vi förlorat en del av gården medan ilskan hängde i längre. Varför? Jo, för att jag lät tanken ta fart utan att hålla mig till sak. För inte var det ju aktivisterna som släppte ut minkarna på fågelreservatet i Kyrkslätt som tog livet av vår tupp!!! Men i mitt tanketåg blev det så! Så lätt är det att stiga av på fel hållplats. 

Om det engång är så enkelt måst man ju kunna vända på allt och stanna vid mer positiva tankar och lika lätt bygga på dem. Vi tänker omkring 65 000 tankar varje dag och till största del är dessa tankar negativa. Kan man då bita av de negativa och själv se tankebanan före den barkar tror jag att man också kan stanna och utveckla de positiva. 

Detta är något jag tänker på mer och mer just nu. Att välja vilka tankar som får ta plats och att själv kunna stänga av och vara aktivt närvarande. Det är så lätt att knäppa på TVn, datorn eller ta fram telefonen för att koppla bort allt det andra. Dock tror jag att vi då undermedvetet stimulerar oss och absolut inte slappnar av. Att vara närvarande och våga stänga av allt är svårt tycker jag. Att glömma telefonen hemma är ett prakt exempel, bara då märker jag hur löjligt fast jag är men hur skönt det kan vara att ta en kaffe på stan UTAN att vart femte sekund kolla om någon har ringt eller skrivit något. 

Jag tror att det är bra att bara vara ibland, att låta tankarna komma över en och då också lära sig att välja vilka tankar du gärna blåser liv i. För är vi aktivt närvarande märker vi också mönster, rutiner och vanor. Detta kan betyda mer än du tror. Är de alltid de negativa vi väljer kan det vara på tiden att bryta och gå vidare. Ingen nytta av att älta en tanke som bara är en tanke. Medan en positiv tanke om dig själv, din familj eller något annat kan leda till vad som helst. En tanke är bara en tanke; så välj då en hållplats där du mår bra och känner dig lycklig.