To do-listan...

Målet närmar sig med storm steg. 
Magen växer och växer. Ena sekunden känner jag mig som en kanin på ecstasy och nästa som en stor rund otymplig boll. Höggravid; det är ju bara för härligt. Visst kommer det stunder då jag nästan hellre hade kulan på ryggen. Som till exempel då jag skulle vilja sova på mage eller snabbt behöver komma ur sängen. På cykling-klasserna där jag nu bara kan stå för magen tar i och såklart att klä på sig att från midjan och ner. Men dessa små stunder kommer inte i närheten av hur härligt det känns att se en liten grävling böka runt i magen. Så stark och så pigg redan nu.

Nedräkningen har börjat...
Mammaledig om 11 dagar. Skrämmande och spännande. På jobbet låter det mest som om jag kommer att dö. I november var det mina klasser som föll bort, slog hårdare än jag trodde och nu är det resten. Mina kunder tackar för sig och berättar hur trevligt tiden med mig har varit. 11 dagar kvar. Ser det som ett naturligt steg i livet och jag har till och med vant mig vid tanken. Mammaledig. 
Nya rutiner i ungefär en månad och sen börjar det riktiga äventyret...

To Do inför D-day;

- Magbilder med Johan (Boka in tid idag med Malin)
- Packa BB-väskan (kom ihåg ProteinFule från jobbet)
- Se till att allt är klart inför födsel och hemkomst
- Träning 4ggr/vecka
- Nya gardiner till sovrummet
- Se till att ha allt hemma inför förlossningarna i ladugården
- Lamma
- Börja planera/göra/frysa in matlådor för den första perioden (skall vara praktiskt)
- Tvätta fönster (antar att det kommer att komma en del över i april/maj)
- Planera barnrummet inför renovering
- Skriva klart gästlista och inbjudningskort

Nya rutiner.
Jag har hört att det är då många mammor gått upp en hel del i vikt på grund av tristess...så vill jag inte ha det. Tur har jag en stor gård att fixa på om det skulle bli långtråkigt, tycker inte om att äta ensam och mina fikastunder med vänner tas på gymmet så ingen risk för bullar eller annat onödigt.
Skalmans-klockan på och that´s it. Har hållit kurvan så fint i 7,5 månader så bara att fortsätta. Behöver vara mentalt förberedd på att en förändring är på kommande. 

Jag tror att vi klarar av vad som helst bara vi vill det. För mig handlar det om att gå igenom allt snabbt en gång och sedan låta planen ligga kvar bakom örat. Kan ju omöjligt ha full kontroll på det som komma skall, men jag vill tro att det är bättre att vara förberedd än att bara "ta det som det kommer".